Hade förresten en väldigt exotisk upplevelse när vi var i Koh Chang som jag inte berättat om. Vi tog som vanligt en promenad genom staden när vi plötslig blev attackerade av 70 babianer som klöste oss i ögonen och bet oss i benen. Anton lyckades rädda oss ur situationen genom att greppa tag om en lian och svinga iväg oss genom djungeln tills våra liv var ur fara. Eller? ..så kanske det egentligen var så att vi bara såg ett gäng apor sitta och käka bananer på ett hustak och små apungar klättra bland kabelledningar. Trots att vi inte svängde runt i lianer tyckte jag det var lika jävla ballt ändå. Har aldrig sett vilda apor förut och framförallt inte så nära som 2 meter ifrån. Givetvis hade jag inte kameran med mig, den lyckas alltid ligga kvar i rummet när jag behöver den som mest, men jag har lärt mig min läxa att alltid ta med den om magkänslan säger så. Innan vår lunchpromenad tänkte jag ta med den ”ifall” något kul hände, men lät den ligga kvar av någon anledning (anton gillar inte att ha en kamera i ansiktet så jag skyller på honom). Såklart fick jag igen det med en käftsmäll när lilla apfamiljen bestämde sig för att luncha bananer på stan precis när vi skulle luncha. Hade gärna haft en bild på det som alla andra turister runtomkring mig…